Nyinstiftade Svenska nationalkommittén för teknik- och vetenskapshistorias pris till Torsten Althins minnesyftar till att uppmärksamma det teknik- och vetenskapshistoriska kunskapsområdets institutionella och tematiska bredd. Därtill ska det stärka och motivera den mångfald av institutioner som arbetar med teknik- och vetenskapshistoriska frågor. Priset belönar personer, arbeten eller institutioner som på ett förtjänstfullt sätt verkat för att bevara, sprida eller skapa ny kunskap om teknikens och vetenskapens historia och kulturarv i Sverige, till exempel inom forskning, museer, populärvetenskap, undervisning, arkiv och kulturmiljövård. Bakom priset står Svenska nationalkommittén för teknik- och vetenskapshistoria och Tekniska Museets Vänner.
År 2025 tilldelas priset Solveig Jülich och Malin Thomas Nilsson för boken Embryologiska rum: Tornbladsinstitutets samling av foster från människa och djur. Embryologiska rum är en nydanande bok som skickligt kombinerar text och bild, konst och forskning samt publikt och akademiskt anslag. Boken är vacker och berörande samtidigt som den öppnar nya perspektiv på den medicinska kunskapens historia och ställer viktiga frågor om dess omdiskuterade kulturarv i Sverige. Solveig Jülich är professor i idéhistoria vid Uppsala universitet. Malin Thomas Nilsson är verksam som konstnär, fotograf och formgivare i Malmö.
Prisutdelningen kommer att äga rum i Eventsalen på Tekniska museet i Stockholm torsdagen den 16 oktober 2025 med start 17:00.
Alla är varmt välkomna till prisutdelningen. För att delta, vänligen anmäl er senast den 9 oktober här: https://forms.office.com/e/UBeMu1n9ty. Enklare förfriskningar och tilltugg serveras. Därtill har Tekniska museets restaurang öppet under kvällen.
Kontakt: Jimmy Jönsson, ordförande i prisjuryn, e-post: jimmy.jonsson@kultur.lu.se, samt Anna Storm, ordförande i Svenska nationalkommittén för teknik- och vetenskapshistoria, epost: anna.storm@liu.se
Om priset
Kunskapsområdet teknik- och vetenskapshistoria har en bred förankring i Sverige. Dels engagerar det en mångfald aktörer och institutioner inom arkiv, museer, forskning och högre utbildning. Dels uppvisar det en tematisk bredd med utställningar och forskning som sträcker sig från klassiska teknik- och vetenskapshistoriska områden som innovationer och forskningsinstitutioner till nyare territorier som medicinens, miljöproblemens och kunskapssamhällets historia. Inom kunskapsområdet finns dessutom ett stort intresse för kulturarvsfrågor.
I samarbete med Tekniska museets vänner lanserade nu Svenska nationalkommittén för teknik- och vetenskapshistoria 2025 ett nationellt teknik- och vetenskapshistoriskt pris. Syftet med priset är att uppmärksamma det teknik- och vetenskapshistoriska kunskapsområdets institutionella och tematiska bredd samt att stärka och motivera den mångfald av institutioner som arbetar med teknik- och vetenskapshistoriska frågor. Priset ska belöna personer, arbeten eller institutioner som på ett förtjänstfullt sätt verkat för att bevara, sprida eller skapa ny kunskap om teknikens och vetenskapens historia och kulturarv i Sverige, till exempel inom forskning, museer, populärvetenskap, undervisning, arkiv och kulturmiljövård. Priset är döpt efter Torsten Althin (1897–1982), en pionjär inom den svenska teknikhistoriska verksamheten.
Pristagaren erhåller, förutom äran, 10 000 kronor och ett särskilt formgivet diplom. Priset kommer att delas ut vartannat år i anslutning till den nationella ämneskonferensen Teknik- och vetenskapshistoriska dagar. Den första prisutdelningen kommer emellertid att äga rum redan 2025 på Tekniska museet i Stockholm i samband med museets jubileumsfirande.
Vill du nominera nästa pristagare? Skicka en kortfattad motivering till althin@tekniskamuseet.se.
Det går bra att länka till exempelvis en särskild bok eller utställning. Skicka dock inte fysiska handlingar. I den mån sådana behövs för bedömningsarbetet kommer de att begäras in av den nominerande parten längre fram. Det går bra att nominera en kollega, ett verk, en utställning, en institution, en arbetsgrupp eller sig själv.
Teknik- och vetenskapshistoria
I Sverige är teknik- och vetenskapshistoria etablerat inom såväl kulturarvsinstitutionerna som forskningen och undervisningen. Det finns en stor musei- och arkivsektor med fokus på teknik- och vetenskapshistoria. Här ingår större institutioner och centrumbildningar liksom ett stort antal mindre, ofta ideellt drivna, verksamheter runt om i landet. Som forskningsområde och forskarutbildningsämne är teknik- och vetenskapshistoria väletablerat vid en rad universitets- och högskoleinstitutioner, från Luleå tekniska universitet i norr till Lunds universitet i söder. Forskning och undervisning inom teknik- och vetenskapshistoria i någon form kan emellertid förekomma inom i stort sett alla samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen.
Svenska nationalkommittén för teknik- och vetenskapshistoria
Svenska nationalkommittén för teknik- och vetenskapshistoria är en av 18 nationalkommittéer placerade under Kungl. Vetenskapsakademien. Var och en är knuten till ett särskilt ämnesområde. Nationalkommittéernas uppgift är bland annat att främja forskning och utbildning inom sitt ämnesområde, stärka ämnesområdets samhällsposition samt fungera som expertorgan åt Vetenskapsakademien. Därutöver representerar nationalkommittéerna Sverige i den internationella organisationen International Science Council.
Mer specifikt syftar just Svenska nationalkommittén för teknik- och vetenskapshistoria till att främja forskning, utbildning samt arkiv-, biblioteks- och museiverksamhet inom teknik- och vetenskapshistoria. Huvudsakligen uppfyller Nationalkommittén sitt syfte genom den nationella konferensen Teknik- och vetenskapshistoriska dagar som äger rum vartannat år. Konferensen är ett avgörande forum för den svenska, och i viss mån nordiska, teknik- och vetenskapshistoriska verksamheten, såväl inom forskning och undervisning som vid museer och arkiv. Utöver Teknik- och vetenskapshistoriska dagar har Nationalkommittén bidragit till att uppfylla sitt syfte på andra sätt. Bland annat har den digitaliserat och tillgängliggjort den teknikhistoriska tidskriften Polhem (utgiven 1983–1999) samt, tillsammans med Tekniska museets vänner, skapat ett teknik- och vetenskapshistoriskt pris. Nationalkommittén fungerar därtill som en samlande institution för den teknik- och vetenskapshistoriska verksamheten i Sverige.
Nationalkommittén för teknik- och vetenskapshistoria har även ett internationellt engagemang. Den representerar Sverige i Division of History of Science and Technology som ingår i den internationella organisationen International Union of History and Philosophy of Science and Technology, i sin tur inom nämnda International Science Council. Division of History of Science and Technology anordnar vart fjärde år en teknik- och vetenskapshistorisk världskongress till vilken Nationalkommittén skickar en representant. Dessutom tillhör Nationalkommittén organisationen International Committee for the History of Technology som årligen anordnar en internationell teknikhistorisk konferens.
Svenska nationalkommittén för teknik- och vetenskapshistoria kan bestå av som mest 20 ledamöter som representerar olika teknik- och vetenskapshistoriska institutioner i Sverige. Ledamöterna väljs in på treåriga förordnande och bör inte sitta mer än tre mandatperioder i följd. Kommittéarbetet bedrivs som regel ideellt. För närvarande består Nationalkommittén av 19 ledamöter. Här finns representanter från för kunskapsområdet starka vetenskapliga miljöer som Institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö vid Kungl. Tekniska högskolan samt viktiga musei- och arkivinstitutioner som Tekniska museet, Centrum för näringslivshistoria och Centrum för vetenskapshistoria. I kommittén ingår därtill alltid minst två ledamöter från Kungl. Vetenskapsakademien. Övriga institutioner representerade i den sittande nationalkommittén är Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Stockholms universitet, Karolinska institutet, Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, Linköpings universitet, Marinmuseum och Lunds universitet. Ordförande är Anna Storm, professor i teknik och social förändring vid Linköpings universitet.
Svenska nationalkommittén för teknik- och vetenskapshistorias pris till Torsten Althins minne
Svenska nationalkommittén för teknik- och vetenskapshistorias pris till Torsten Althins minne ska uppmärksamma det teknik- och vetenskapshistoriska kunskapsområdets institutionella och tematiska bredd samt stärka och motivera den mångfald av institutioner som arbetar med teknik- och vetenskapshistoriska frågor i Sverige. Internationellt finns en rad priser med likartad syftning, utdelade av exempelvis organisationerna Society for the History of Technology, Division of History of Science and Technology och International Committee for the History of Technology. Emellertid finns inget pris inriktat mot teknik- och vetenskapshistoria i Sverige. Förvisso finns ett antal utmärkelser där en pristagare med teknik- och vetenskapshistorisk inriktning kan komma i fråga. Till dem hör priser inriktade mot historia, däribland Cliopriset som delas ut till unga historiker inom det svenska språkområdet, Johan Nordströms och Sten Lindroths pris för framstående vetenskapligt arbete som ges till svenska avhandlingar i idé- och lärdomshistoria samt Stora historiepriset som belönar en individ som fört ut historiska forskningsresultat till en vidare krets i samhället. Priser som dessa uppmärksammar dock historia respektive idé- och lärdomshistoria mer generellt och är inte avgränsade till teknik- och vetenskapshistoria. Vidare finns det priser som är inriktade mot kulturarvsfrågor till vilka delar av det teknik- och vetenskapshistoriska kunskapsområdet också hör, exempelvis Årets industriminne och Årets arbetslivsmuseum. Svenska nationalkommittén för teknik- och vetenskapshistoria menar dock att det är i högsta grad motiverat med inrättandet av ett nytt pris avseende kommitténs område och till Torsten Althins minne. Tillsammans med Tekniska museets vänner välkomnar vi nu därför nomineringar till det allra första priset som delas ut 2025.