ANNA STORM, ORDFÖRANDE (CHAIR)
Professor, Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet
Anna Storm intresserar sig för industriella och post-industriella landskap och hur de förändrats över tid i såväl fysisk som symbolisk mening. Hennes nuvarande forskningsprojekt handlar om kärnkraft som kulturarv i Sverige, Storbritannien, Frankrike och Ryssland, om kärnkraftens historia ur ett vattenperspektiv med fokus på Finland, om det kalla krigets militära anläggningar som präglat kusterna runt Östersjön samt om informationsöverföring mellan generationer avseende slutförvar för radioaktivt avfall.
Medarbetarpresentation Linköpings universitet: https://liu.se/medarbetare/annst97
Presentation LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/anna-storm-6764341/
Keywords: industrihistoria, industriellt kulturarv, järn- och stålindustri, gruvnäring, kärnkraft, Sverige, Östersjön, Nordeuropa.
CHRISTER NORDLUND, VICE ORDFÖRANDE
Professor i idéhistoria och ämnesföreträdare vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet. Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, Klass X.
Christer Nordlund forskar och undervisar om vetenskaps-, teknik-, medicin- och miljöhistoria. Han disputerade 2001 med avhandlingen Det upphöjda landet och har därefter bedrivit forskning inom flera projekt i Umeå, Uppsala, Cambridge och Berlin. Bland hans publikationer kan nämnas Motorspriten kommer! (2014), Understanding Field Science Institutions (2017), Vetandets världar (2019) och Ingen självklarhet (2020). Forskar för närvarande om etiska problem kring den nya gentekniken CRISPR.
Keywords: Naturvetenskap, historia, miljö, demokrati, risk, etik
INGEMAR PETTERSSON, SEKRETERARE
Fil. Dr. i teknikhistoria
Forskare, Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet
Affilierad forskare, Centre for Sensory Studies, Concordia University
Ingemar Petterssons forskning behandlar den industriella forskningens historia. Han studerar dels den svenska forskningspolitikens framväxt under 1900-talet, dels sinnesintryckens betydelse för olika former av varuproduktion och industriellt utvecklingsarbete. Pettersson leder för närvarande projekten Smakens teknovetenskaper: livsmedelsutveckling i Sverige under den högindustriella epoken, Ekonomisk sinneshistoria: ekonomiseringen av lukt, smak, ljud, färg och känsel under det industriella genombrottet i Sverige, samt Vetenskapens villkor: den svenska forskningspolitikens ekonomiska historia.
JENNY EKLÖF, VICE SEKRETERARE
Docent (Associate Professor)
Umeå universitet (Umeå University)
E-post: jenny.eklof[at]umu.se
Jenny Eklöf är docent i idéhistoria med inriktning mot teknik- och vetenskapsstudier vid Umeå universitet. Forskningsmässigt intresserar hon sig för kopplingen mellan politik, media och vetenskap i bred bemärkelse. Tidigare forskning har behandlat hur frågor om risk och etik, kopplade till genteknik, hanterats inom statliga utredningar. Hon har också studerat hur svenska policyprioriteringar på biodrivmedelsområdet skiftat under 2000-talet, och hur så kallad ”sekulär” mindfulness gått från andlig praktik till medicinsk intervention från 1970-talet och framåt. Eklöf har också ett långvarigt engagemang för högskolepedagogiska frågor, och ett särskilt intresse för den teknikmedierade och nätbaserade undervisningens förutsättningar och kvalitet.
MARIA ASP, LEDAMOT
Maria Asp är arkivarie vid Centum för vetenskapshistoria och Kungliga Vetenskapsakademien.
YLVA SÖDERFELDT, LEDAMOT
Docent och biträdande universitetslektor, Institutionen för idé- och lärdomshistoria/ Föreståndare, Centrum för medicinsk humaniora och samhällsvetenskap, Uppsala Universitet.
Ylva Söderfeldt är medicinhistoriker och intresserar sig för relationen mellan experter inom medicin, pedagogik och andra humanvetenskaper och de människor de är experter på.
I sin aktuella forskning studerar hon patientföreningar och hur de bidragit till att forma medicinsk kunskap och medicinens samhällsroll under 1900-talet.
Keywords: history of medicine; disability history; expertise; lay involvement in science; patient involvement; patient organizations; medical humanities
JULIA RAVANIS, LEDAMOT
Doktorand i teknikhistoria, avdelningen för teknik,
vetenskap och samhälle på Chalmers tekniska högskola.
Julia Ravanis intresserar sig främst för 1900-talets teknik- och vetenskapshistoria, men också för genushistoria och de idéhistoriska skiljelinjerna mellan humaniora och naturvetenskap. Hennes avhandling är en historisk studie av datorkulturerna som växte fram i Sverige under det kalla kriget, med särskilt fokus på den akademiska datoranvändningens kopplingar till svensk militärforskning. Mer information finns här: https://www.chalmers.se/sv/personal/Sidor/ravani.aspx
Keywords: history of science, history of technology, computer history, gender history, history of ideas
ANDERS HOULTZ, LEDAMOT
Docent (Associate Professor), forskningschef
Centrum för Näringslivshistoria
E-post: anders.houltz@naringslivshistoria.se
Forskningsinriktning: Min forskning behandlar dels aspekter av näringslivets moderna historia, dels industrins kulturarv med betoning på medialisering genom museer, utställningar och kunskapsinstitutioner. Pågående forskningsprojekt inkluderar ”Digitala modeller. Teknikhistoriens samlingar, digital humaniora & industrialismens berättelser” och ”Bekönade rum. Mångdimensionella vandringar i stadens historia”. Se vidare här.
Keywords: industrial heritage, business history, history of science and technology, museum and exhibition history.
SABINE HÖHLER, LEDAMOT
Docent (Associate Professor)
KTH Kungliga tekniska högskolan (Royal Institute of Technology) Stockholm
E-post: sabine.hoehler[at]abe.kth.se
Forskningsinriktning: Trained as a physicist I received my PhD in history of science and technology from Braunschweig University of Technology in Germany. I came to Sweden and KTH in 2011 as an associate professor of science and technology studies. My research addresses the earth and environmental sciences from the nineteenth to the twenty-first century in a global historical perspective: aviation and atmospheric physics; oceanography and deep-sea exploration; space flight and ecology. My recent work focused on the spaceship as a key metaphor in the late twentieth-century debate over the world’s resources and the future of humankind. Currently I am engaged in a project on the science and the fiction of terraforming and changing concepts of life on Earth.
Keywords: history of modern science and technology, global environmental history, history of the earth and space sciences, history of ecology, visual studies, feminist science and technology studies
Mer information här.
KJELL JONSSON, LEDAMOT
Professor emeritus i idéhistoria
Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien
Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet
e-post: kjell.jonsson[at]umu.se
Kjell Jonsson intresserar sig bland annat för kulturella perspektiv på naturvetenskap, teknik och medicin. Han är just nu särskilt intresserad av frågor som rör luktens och luktsinnets kulturhistoria.
Keywords: History of Science; Science and Religion; Sensory Studies; Cultural History of Smells.
JIMMY JÖNSSON, LEDAMOT
Forskare (researcher)
Lunds universitet (Lund University)
E-post: jimmy.jonsson[at]kultur.lu.se
Jimmy Jönssons forskning är riktad mot miljöhistoria, teknikhistoria och vetenskapshistoria, främst med fokus på kopplingar mellan vetenskap, politik och skogsbruk under 1900-talet. Han har bland annat studerat skogsbiologi, naturskyddsdebatter, idéer om monokulturer, introduktionen av främmande träslag samt darwinismdebatter ur historiska perspektiv. Just nu arbetar han i det tvärvetenskapliga projektet ”Route to Paris”, finansierat av Formas, som undersöker skogens roll i klimatomställningen.
Keywords: environmental history, forest history, history of ideas, history of science, history of technology, science and technology studies Mer information finns här.
MARIA JOSEPHSON, LEDAMOT
Fil. Dr. i idéhistoria
Forskare och handläggare, Karolinska Institutet, Medicinens historia och kulturarv
Maria Josephson intresserar för medicinens, sjukvårdens och den medicinska vetenskapens historia. Hennes forskning handlar dels om diagnosers och sjukdomsbilders historia, dels om medicinska konflikter i gränslandet mellan alternativ och komplementär medicin och skolmedicin. Hennes senaste forskningsprojekt var knutet till Södertörns högskola och behandlade konflikten kring kalvbrässextraktet THX.
Keywords: Medicinens historia, vetenskapshistoria, diagnoshistoria, 1900-tal, Science and Technology Studies
PETER DU RIETZ, LEDAMOT
Intendent, Tekniska museet.
Peter Du Rietz är etnolog och forskningskoordinator vid Tekniska museet. Han är huvudsakligen inriktad på samtidsdokumentation inom teknik- och industrihistoria, främst inom områdena IT-historia och innovationshistoria utifrån ett svenskt perspektiv.
Keywords: samtidsdokumentation, IT-historia, svensk innovationshistoria.
DAG AVANGO, LEDAMOT
Professor och ämnesföreträdare i historia, Avdelningen för Samhällsvetenskap, Luleå Tekniska Universitet (LTU).
Dag Avango är arkeolog i grunden, fil. dr. i teknikhistoria och docent i historiska studier av teknik, vetenskap och miljö. Med fokus på senmodern tid ligger hans forskning i gränslandet mellan arkeologi, historia och kulturarvsstudier, med särskilt intresse för interaktionen mellan människor och ting i historiska förändringsprocesser. Forskningen har en tonvikt på naturresursutvinning och dess konsekvenser för människor och miljöer, och på industrisamhällets kulturarv.
Keywords: teknikhistoria, industrisamhällets historia, kulturarv, naturresurser, gruvnäring, Arktis, Antarktis.
Läs mer på:
https://www.ltu.se/staff/d/dagava-1.187748
https://dagavango.com/
ANDERS PEDERSSON, LEDAMOT
Forskare i idéhistoria på Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet, universitetslektor i kriminologi på Institutionen för hälsovetenskap vid Högskolan Väst
Anders Pedersson intresserar sig för samhällsvetenskapernas historia under främst 1900-talet, men också kring kunskapsproduktion och kunskapsförmedling kring samhälleliga problematiker i stort. Hans avhandling från 2017 behandlar etablering av kriminologi som en vetenskaplig disciplin i Sverige och en stor del av hans forskning rör sig just i området kring brottslighetens, brottsbekämpningens och kriminalpolitikens kunskapshistorier. Arbetar för tillfället på det av Vetenskapsrådet finansierade projektet ”’Av grundläggande betydelse för den fostran fängelsevistelsen avser att bibringa’: Utbildning av fångvårdens personal och framväxten av välfärdsstatens kriminalpolitik ca 1910–1965″
Keywords: criminology, history of social science, history of technology, history of ideas, history of education, history of knowledge
E-post: anders.pedersson[at]lir.gu.se
DISA RUNEBY, LEDAMOT
Doktorand i idéhistoria vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet.
Disa Runeby intresserar sig för medicinhistoria, särskilt i relation till förändrade uppfattningar om kroppen. Hennes avhandling undersöker på vilka sätt människans kropp och själsliv förstods som påverkat, styrt eller format av hormoner under början av 1900-talet i Sverige. Fokus ligger på medicinska teorier, diagnoser och patientfall där hormoner användes som förklaringsmodell och behandlingspraktik.
Keywords: history of medicine, history of the body, history of ideas, hormones, history of endocrinology.
E-post: disa.runeby@kultur.lu.se
KARIN DIRKE, LEDAMOT
Docent i idéhistoria, verksam vid Stockholms universitet.
Karin Dirkes forskning är kulturhistorisk och ryms inom det bredare miljöhumaniora. Hon inriktar sig speciellt på människans relationer till djur i historien och har skrivit om de stora rovdjuren, insekternas samhällsbyggen och djurens död. Hon intresserar sig för hur möten med djur artikuleras i populär och vetenskaplig prosa samt frågor om hur djurs agens och perspektiv kan tillvaratas och utgöra kunskapskälla i historieforskning. Kronologiskt handlar det framför allt om modernare tid, från 1800-talets jakthistorier till 1900-talets förhållningssätt till industrialiserad djurhållning.
SAARA MATALA, LEDAMOT
Forskarassistent, teknik och samhälle, Chalmers tekniska högskola
Matala är teknik- och näringslivhistoriker som intresserar sig för samspelet mellan teknik, statsmakt och industriell utveckling. Hon har bland annat studerat arktiska teknologier som isbrytare, oljeekonomi och sovjetisk handel. Hennes första bok, A History of Cold War Industrialisation – Finnish Shipbuilding between East and West (2021) undersöker hur geopolitiken formade den industriella utvecklingen inom varvsindustri i ett neutralt land.
Mer information finns här: https://orcid.org/0000-0003-3571-1825
E-post: matala[at]chalmers.se
Keywords: history of technology, business history, maritime history, Cold War, technopolitics, oil economy
ANDREAS LINDEROTH, LEDAMOT
Fil. dr i historia, Forskningssamordnare Statens maritima och transporthistoriska museer med placering på Marinmuseum i Karlskrona.
Andreas Linderoths forskning rör främst den svenska flottans historia under 1800- och 1900-talet. En stor del av forskningen har handlat om sjöofficerares idévärld ur olika perspektiv. Han har intresserat sig för sjöofficerares inställning till ny teknik som exempelvis ubåtar, torpeder och torpedbåtar. Han har även analyserat sjöofficerarnas uppfattningar om den svenska nationen under inledningen av 1900-talet.
Därutöver är ett forskningsintresse att analysera medierapportering, exempelvis mediernas behandling av ubåtskränkningarna och kalla kriget i stort under 1980-talet.
Keywords: naval history, history of technology, history of ideas